Bakgrund: Allt fler Prematura barn överlever. En trygg anknytning är positivt för barnets utveckling både fysiskt och socialt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anknytning mellan föräldrar och Prematura barn samt sjuksköterskans betydelse vid anknytning. Syftet var även att granska kvalitén gällande datainsamlingsmetod i de valda artiklarna.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 14 artiklar, varav hälften var kvantitativa och hälften kvalitativa. Artiklarna är sökta och påträffade i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat ledde fram till fem rubriker.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det Prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det Prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på Prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos Prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av Prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet.

SammanfattningBakgrund: Kängurumetoden, kangaroo care (KC) som innebär att barnet ligger hud-mot-hud med sin förälder eller anhörig, används i nästan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. Kängurumetoden har även använts på Prematura barn och barn med låg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling är att informera och lära föräldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten.Syfte: Syftet var att beskriva kängurumetodens påverkan på Prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g.Metod: Beskrivande allmän litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gäller tillväxt, nervsystemets utveckling, hållande av temperatur, matning, interaktion, gråt vid smärta samt morbiditet och mortalitet. Hjärtfrekvens och saturation påverkades inte alls eller negativt i jämförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gällde påverkan på andningen samt utveckling och inlärningSlutsats: Hur barnet påverkas av KC är individuellt och beror på barnets utgångsläge, men det ger en större förekomst av positiva effekter än negativa effekter då den används på Prematura barn..

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När Prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt Prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Målet med uppfödningen av Prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats.

Forskning om smärta hos barn började ta fart i mitten på 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smärta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pågår, har långsamt implementerats i praktiken. Först på 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ändå kunde känna smärta. Vårdpersonal fick en ökad medvetenhet om smärta och smärtskattning hos barn.

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När Prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt Prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar Prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition.

I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje år. Socialstyrelsen publicerade i slutet av år 2013 en ny vägledning ?Vård av extremt tidigt födda barn?. Ett av de områden som har prioriterats är neonatala transporter. Betydelsen av en väl fungerande transportorganisation är nödvändig för att skapa en säker och jämlik vård för denna patientgrupp.

Bakgrund Extremt Prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt Prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt Prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

På intensivvårdsavdelningar för vuxna och Prematura barn runt om i världen vårdas många människor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via verbal kommunikation. I dessa specifika fall måste sjuksköterskan finna andra sätt att kommunicera med patienterna, oavsett ålder och sjukdomstillstånd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hämmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrån förutbestämda frågeställningar. Frågeställningarna fokuserar på kommunikation med Prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de båda grupperna.

Tidigare forskning visar att Prematura barn presterar under fullgångna barn på intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jämföra 18-åriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars självskattade psykosociala förutsättningar samt att jämföra respektive ungdomars föräldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner från Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade självskattningsformulär. Resultaten pekade på att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lägre upplevd kompetens än kontrollungdomarna. Föräldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonårsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna själva ansåg sig delta i färre aktiviteter jämfört med kontrollungdomarna.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) är en modell för omvårdnad av Prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell är att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvård. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en längd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgången graviditet varar från 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP påverkar det Prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgångna graviditetsveckor benämns Prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta Prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning. Föräldraskapet påverkas av den för tidiga födseln, barnets hälsa och vårdmiljön. För att främja föräldrarnas närhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvårdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vägledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fäder upplever att bli förälder till ett för tidigt fött barn som vårdas på neonatal-avdelning.